Ibland tänker jag att det mesta i vår värld påminner om något annat. Ibland tänker jag att det som finns inom oss också finns utom oss på ett eller annat sätt. Jag har läst att antikens filosofer funderade i sådana banor, "såsom ovan så ock nedan". Det är (för mig) något mycket insiktsfullt i en sådan enkel formulering. Tänk, är det inte så rätt ofta, vi slås av hur klokt något enkelt och okonstlat kan vara, klart som ett rinnande vatten; ett citat, en mening, en tanke eller kanske endast en varseblivning. Ett ögonblick. Kan ett endaste ord innehålla mer koncentrerad visdom än tusen böcker? Vid rätt tillfälle skulle i alla fall jag vara den som svarar jakande på en sådan fråga.
Alltför ofta ter det sig som så att vi vill identifiera oss med roller och identiteter. Men dessa är likt klädesplagg; vi tar på oss nya roller och kläder och tar av oss gamla, provar och provar om till dess vi hittar det som passar. Något sådant kan man inte vara, det är något man gör. Så på frågan: "Vem är du?" kan jag kanske svara ur en implicit förståelse av vilket svar som förväntas, att jag är "den och den". Som om man frågar en polis och frågar -"vem är du?" och svaret blir att denne då är en polis. Är personen i verkligheten en polis? Är personen inte en människa? Ett filosofiskt problem blir tydligt redan nu. Nästa fråga är om man är mer människa för att man är längre, eller har levat länge, o.s.v. Det går att dryfta och såga av delar och skapa ett mentalt Frankensteins monster för att nå fram till svaret på frågan: "Vem är du?". Men vet man någonsin vem man är? Säger vi inte i språket att vi är en mänsklig varelse? Vi är inte en mänsklig görelse, men en varelse - ett varande. Är det svaret på frågan: "Vem är du? berätta lite om dig själv!": - Jag bara är! Låt mig vara!
Jag är mig själv, och det känns ungefär som att dricka vatten. Det är godast till slut, även om man gärna vill prova på andra drycker (och klädesplagg) finns det inget som vid dags ände kan ersätta just det - och det gäller i båda fallen; vara sig själv och dricka vatten! I det enkla, det insiktsfulla, såsom ovan så ock nedan - klart vatten liksom klara tankar, utan vare sig blandsaft eller konstlad identitet inblandad. En tillsatsfri individ, om nu något sådant kunde finnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar